Vinterliv

Två döda möss i fällorna på morgonen. Deras knappögon såg på mig, men utan att se. Deras kvicka rörelser stelnade i katatonisk stillhet. Numera bekommer deras död mig inte så mycket. I början, då vi flyttat till huset,  kändes det grymt. Men inte nu. Jag vet att deras antal måste begränsas. De kan ställa till med skada, ja, brand kan det bli om det vill sig illa. Därför tar jag mig rätten att ta dem av daga.
Fågellivet går nu på sparlåga denna kalla och mörka december. Talgoxar, blåmes, pilfinkar, grönfinkar och någon enstaka nötväcka frekventerar fågelbordet. Men även skator, kajor, en och annan  kråka hälsar också på. Förutom solrosfrön har vi också satt ut fläskrenset vi fick över av den kvarts gris vi köpte av grannen. Vi placerade det i talgbollsbehållarna. Ett tiotal skator gör nu vådliga ansträngningar för att komma åt fläsket. De yngre gör flygpiruetter, livligt flaxande för att nå godsakerna. Men en av de äldre kom underfund med hur det skulle gå till och lyckades sätts sig på en gren och putta till behållaren så att han eller hon kom åt innehållet. Kråkfåglar saknar minnsann inte förståndsgåvor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0