Inte glömma, inte tiga
För många av överlevarna från Utöya har det blivit viktigare att inte tiga än att inte glömma. Det framkom i Carina Bergfelts gripande reportage tio år efter Utöya i Svt igår. Överlevarna vänder sig mot det vaga talet om nationell olycka och tragedi. De vill betona att det rör sig om mer än tragedi och olycka, att det är frågan om en terrorattack med politiska förtecken, att det tankegods som Anders Behring Breivik stod för finns och växt sig allt starkare under de tio år som gått. Ett tankesätt man måste gå till kamp mot, inte förneka eller låtsas som att det inte finns. Nu vittnar några av dem om att så fort de ger sig in i en diskussion så tillhålls de att inte spela ut 22-juli-kortet. Det är ju något oerhört, att de som varit med om en så oerhörd och hemsk händelse ska förneka den, inte kunna argumentera utifrån den. Offren får inte glömmas, men heller inte tigas ihjäl. Norge ska inte behöva känna skam över det som hänt, utan istället ta itu med det. En sorg övervinns inte genom tigande, utan genom öppenhet och ifrågasättande. Det är lärdomen tio år efter Utöya.
Kommentarer
Trackback
