Gangsters
Gangsters är andra delen i Klas Östergrens trilogi om Henry Morgan. Den börjar där Gentlemen slutade med Klas sittande på kanten av Görings säng och med Maud lättjefullt utsträckt i sängen. Henry Morgan är försvunnen, ingen vet vart han tagit vägen. Klas inleder ett förhållande med Maud, men känner skam över att ha svikit Henry. Han visar Maud manuskriptet till Gentlemen och hon ger honom idén att klyva Henry i två delar och uppfinna brodern Leo, vilket han nappar på. Gangsters blir i mycket en kommentar till Gentlemen, en förklaring och utveckling av motiven. Om makten i Gentlemen var osynlig, verkade utan att synas och hade sina förgreningar tillbaka till andra världskriget och hemliga leveranser av vapen till nazisterna, så framträder i Gangsters makten i verkligheten i form av Envoyén. En man med otäcka ljusblå ögon och en doft av tallskog. Envoyéns uppgift är att städa och hålla ordning åt sina uppdragsgivare i näringsliv och departement. Hans metoder är att inviga offret och få det att sluta med sina skriverier eller ge upp det han har kännedom om. Om vederbörande går med på det så kan han lämnas ifred. Om inte så blir vederbörande utesluten och kan gå ett hemskt öde till mötes. Henry Morgan har råkat ut för det sistnämnda och fått en tortyrliknande behandling, eftersom han inte ville gå med på att släppa det han visste. Envoyén säger sig ha räddat honom från att dö. Klas blir också föremål för Envoyéns uppvaktning och tillhållen att stryka vissa delar i den bok han håller på med. Och han visar Klas hur Henry Morgan nu har det och hur han ser ut för att skrämmas. För att visa att han gått med på Envoyéns krav ska Klas lämna ett kvitto i sin bok i form av några ord, nämligen Fleurs du mal, det ondas blomma, vilket ska få Envoyéns uppdragsgivare att se att Klas har förstått allvaret i hoten. Gangsters är en thrillerartad roman om ett Sverige som förändrats och där lurendrejeri och svindel fått breda ut sig. Och den kärlek som finns som en möjlighet mellan Klas och Maud blir aldrig av. Något kommer alltid emellan. Och makten finns där som en ständig påminnelse.
Kommentarer
Trackback
