Den hårda vintern
Ismail Kadarés roman Den hårda vintern handlar om brytningen mellan Albanien och Sovjetunionen i början av 1960-talet. Är det något som angår oss idag? Jo, förvisso, ty det maktspråk som Putin idag bedriver mot Ukraina och väst, det var detsamma som Chrustjev och Sovjet använde mot Albanien. Då som nu handlar det om att ett stort land förvägrar ett litet land att välja sin egen väg. Konflikten mellan Albanien och Sovjet hade sitt ursprung i en fråga om säd. Albanien tvingades köpa säd från Frankrike då Sovjet inte levererade, trots att man lovat och att Chrustjev skrutit med att den säd som Albanien gjorde av med inte var mer än det råttorna åt upp i sovjetiska silos. Fast bakom låg förstås större frågor av ideologisk art. Albanerna med Enver Hodja i spetsen ansåg att Sovjet lämnat den socialistiska vägen och slagit in på en imperialistisk linje. Då brytningen var ett faktum svarade Sovjet också på en stormakts vis med att utlysa blockad, ta hem all expertis och till slut bryta de diplomatiska förbindelserna. I romanen får vi följa skeendet genom en journalist Besnik Struga, som får följa med den albanska delegationen till Moskva som tolk och översättare. Här får han uppleva det psykologiska maktspelet från Moskvas sida, men också Enver Hodjas modiga insatser, då han djärvt trotsade påverkansförsöken från Moskva och dess satellitstater. Men för Besnik Struga är den ideologiska brytningen inte den enda. Han upplever även en personlig brytning i förhållandet till sin fästmö Zana. Det tilltänkta bröllop som de ska hålla skjuts på framtiden, därför att Besnik är så hårt engagerad i följderna av brytningen och att han har tystnadsplikt och inte kan avslöja vad som förevarit för Zana. Kadaré skildrar även hur de borgerliga krafterna i samhället får förnyad kraft då brytningen blir känd. De ser sin chans till comeback, men det utmynnar i inget, det finns ingen tillräcklig kraft som kan driva deras sak. Och samma dag som brytningen blir officiell så förs Nurihans lik, en av dem som starkt hoppats på att staten skulle bryta samman, till begravninsplatsen. De borgerligas förhoppningar begravs med henne. Albanien har visat sig stå på egna ben. Kadaré visar att Albanien under århundraden varit utsatt för övergrepp från romerska riket, det osmanska riket, från greker, tyskar och nu Sovjet. Deras kamp är inte ny. Partisanernas tid får också en representant i Besniks far, Djemal, som då han genomgår sin cancerbehandling, tycker att strålarna som riktas mot hans kropp kommer från ett maskingevär under partisankampen. Kadaré slår också mynt av myter och legender i sin berättelse och det litterära språket är stundom vackert, i synnerhet i naturbeskrivningarna. Den hårda tiden är en läsvärd och spännande berättelse ur flera perspektiv.
Kommentarer
Trackback
