Sjön utan namn

Sjön utan namn är Kjell Johansson andra bok i sviten om de utsatta, som inleddes av Huset vid Flon. Nu är det Eva som är huvudperson och berättare. Eva har utbildat sig och är gymnasielärare. Hon har tre jobbiga förhållanden med män bakom sig och hon har tidvis varit intagen på Långbro. Romanen börjar på Skogskyrkogården i Stockholm, där Eva och Einar tar avsked av sin mor. Einar är förkrossad, Eva mera ambivalent. Hon tycker fortfarande att modern, då de var barn, skulle ha skyddat dem bättre mot faderns våld. Dagen därpå tömmer de moderns lägenhet. De tar så en promenad genom Midsommarkransen och noterar alla förändringar som skett sen de var små. Till slut kommer de fram till Flon och ser ner på barndomens marker. Och det är nu som tankarna föds hos Eva att resa till Skogstorp, faderns barndomshem, kanske för att få en större förståelse för fadern. Eva vill att Einar ska följa med, men han vägrar. Och så reser Eva dit själv och minns sommaren för 40 år sedan, som hon och Einar tillbringade på Skogstorp osäker över varför föräldrarna skickade dem dit. Fadern sågs ju som en svikare för att han övergett Skogstorp. Sommaren innehöll både förnedring, men också glädje och lekar. Sjön utan namn var en mystisk bottenlös sjö, som man måste offra till för att hålla sig väl med. Ett ödetorp låg vid dess strand och här fann barnen fågelskelett i spisen, men också en levande talgoxe, som de befriade. Även en luffare uppehöll sig vid torpet och honom smög de på och gav smörgåsar. Eva tas emot med skepticism. Hon en stockholmsböna som studerat på universitet och som nu dyker upp helt oväntat och rör om i grytan. Det blir en del konfrontationer och Bruno gårdens härskare visar sin patriarkala sida och får medhåll av sin bror Sixten, som går i hans ledband. Axel däremot gillar Eva, han är ömsint och omtänksam. Yvonne, Sixtens fru går i huset som en sorts hushållerska och slätar över kantigheterna som finns. Med Eva uppehåller hon en väpnad neutralitet. Lantbruket hade man för länge sen fått ge upp och den bilverkstad och bilskrot man haft hade man också fått lägga ner. Nu var man sjukpensionärer och klarade sig hyggligt, men livet var torftigt. Och då socialnämnden kommer på besök känner Eva det förakt de bär på för de utsatta och hon tar deras parti när de försöker få dem att flytta till en lägenhet i den nybyggda Skrapan. Eva vill att Axel ska komma till Stockholm och kanske gå en utbildning. Axel tvekar först, men lovar sedan att komma efter Eva, sen han ordnat upp en del saker. I del fyra Det var inte jag kommer så Axel till Stockholm, men vad som då sker ska inte avslöjas här. Romanen avslutas åter på en kyrkogård, det är allhelgonatid, och familjen samlas vid familjegraven. Bruno håller ett tal och Eva retar först upp sig på hans storordiga hyllning till familjen, tycker den är falsk, men märker sedan att det handlar om kärlek och hon faller ner på knä och ber om förlåtelse. Besöket slutar med försoning och Eva reser tillbaka i glädje över att Axel ska komma till henne. Sjön utan namn är en poetisk och vacker berättelse med mörka stråk som rör sig mellan ett då och ett nu. Den handlar om människans situation i tillvaron.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0