Fågelliv
Varje förmiddag kommer tornseglarna, som de nu heter, och har flyguppvisning för oss. Elegant styr de mellan boningshus och loge i fantastiska svängar. Det är något annat än de jaktplan som ibland dånar fram över byn, nu mera frekvent efter Rysslands invasion av Ukraina. En fågel vi saknat denna vår och försommar är storspoven, som tidigare år kommit seglande över täkten med sitt karakteristiska läte. Vi undrar om något hänt den på vägen hit eller om den övergivit våra trakter. Tråkigt är det i alla fall. Göken har den senaste veckan hört av sig mycket sparsamt. Kanske har den fullgjort sitt uppdrag att lägga ägg i andras bon. Under takkupan har ett sädesärlepar byggt ett bo, som de vaktar mycket diskret. Då jag satt och iakttog dem, så flög de inte in till ungarna, men då jag gömde mig så såg jag hur de snabbt som ögat flög in med något i näbben. Kajor och skator för ett herrans oväsen emellanåt, sitter i körsbärsträdet tidigt på morgonen, trots att körsbären är långt ifrån färdiga och man får kliva upp och sjasa bort dom om man ska få någon sömn. Annars stretar stannfåglarna, blåmesar, talgoxar och pilfinkar på med sitt. Pilfinkarna bygger bo lite varstans i holkar och under taket och pilar fram i högsta fart för att förse ungarna med mat. Det är ett liv och ett kiv som Strindberg skrev om gråsparvarna i Röda Rummet.
Kommentarer
Trackback
