Den hemliga trädgården
Nu då det är dags för odlingssäsong har jag plockat fram en bok jag haft i bokhyllan ett bra tag, men inte hunnit läsa och det är idéhistorikern Ronny Ambjörnssons Den hemliga trädgården. Den tar upp tankar, idéer och föreställningar som funnits om trädgården i litteratur och verklighet och ger perspektiv på det man håller på med. Trädgårdens historia är lång, vi känner den från Bibelns syndaberättelse och från exempelvis Ciceros uttryck för 2000 år sedan: "har jag bara böcker och trädgård kan jag vara nöjd med min lott". Trädgården är sinnebilden för det goda livet. I trädgården kunde man rå sig själv, reflektera över livet. Men trädgården kunde också vara en plats för samtal, som i Boccacios Decamerone, där ett litet sällskap söker sig till en trädgård utanför det pesthärjade Florens för att underhålla varandra med erotiska berättelser. Trädgården kan också ha en terapeutisk funktion, vilket exemplifieras i barnboken Den hemliga trädgården, där den bortskämda överklassflickan Mary får hjälp av en rödhake att finna nyckeln till den gömda och förvildade trädgården, som barnen tar itu med att röja och som gör att pojken Colin tillfrisknar av arbetet och gemenskapen och Mr Craven förlöses från den depression han drabbats av efter hustruns bortgång. Trädgården kan också stå som förebild för pedagogiska strävanden. Precis som man drar upp plantor i en plantskola genom att ge växterna rätt jordmån och gödning, så kan man ge barnen den bästa förutsättningen i skolmiljön. Sådana tankar har legat bakom inrättandet av Kindergarten, barnträdgårdar och våra förskolor. En trädgård kan emellertid gå överstyr om man är för nitisk eller visionär, vilket Tove Jansson berättar om i Sommarboken från 1962. Pappan har där fått för sig att han ska odla upp en karg ö i havsbandet. Han tar bort torven och fraktar dit jord och sätter perenner och buskar i skrevor och sprickor, dikar ut ett träsk och bygger ett rörsystem. Men ön sätter sig på tvären och i den torka som kommer så dör växterna. Sensmoralen är väl att där förutsättningar saknas ska man inte odla. En trädgård kan svårligen tänkas utan sina träd. Och träden har spelat en stor roll i människors myter och sagor. Tänk bara på världsträdet Yggdrasil och de första människorna Ask och Embla (alm väl?). Vårt ord trädgård visar ju också vilken betydelse förleden träd har, i andra språk som engelskans garden och tyskans garten saknas den ju. Kanske beror träd här på den löväng som fanns före det moderna jordbruket och där ängen där djuren betade efter slåttern och löven som gavs till vinterfoder vittnar om betydelsen. Att träden kan ha en särskild plats i våra hjärtan blev ju uppenbart under almstriden i Kungsträdgåden i början av 1970-talet. Men för det moderna skogsbruket tycks träden mest ses som virkesåkrar. Men Ambjörnsson berättar också om sin egen trädgård på Gotland och om morfar och mormors trädgård, som var en kolonistuga med vidhängande odlingslott i Delsjökolonin öster om Göteborg. Osökt kommer han så in på kolonirörelsens historia och dess roll i vårt land och för synen på det goda livet. Här finns också ett intressant kapitel om den kinesiska trädgården. Den hemliga trädgården är en tankeväckande bok, som det är en lust att läsa.
Kommentarer
Trackback
