Vålådalen
Har tillbringat några dagar i fjällvärlden, närmare bestämt i Vålådalen i Jämtland hos några goda vänner som har lägenhet där. Det var skönt att komma bort några dagar från alla plikter i trädgården. Första dagen, som var solig och varm, vandrade vi upp till Ottefjället, en ganska mödosam vandring, som dock belönades med en strålande utsikt över fjällvärlden. Vi rastade vid en fors med kaffe och bullar, innan vi fortsatte mot toppen. En annan dag gick vi till Mellantjärnen, där flera av våra främsta skridskoåkare drillats, det verkade nästan osannolikt för tjärnen var inte så stor. En lite regnigare dag besökte vi idrottsmuseet som legendaren Gösta Olander skapat med bidrag från mängder av idrottare och organisationer. Här fanns mycket att beskåda som utrustningar i olika sporter, bland annat Olle Tandbergs boxhandskar och Gunder Häggs spikskor. Det fanns också mängder av fotografier och affischer. Gösta Olander ägnade 40 år att sätta Vålådalen på kartan. En eldsjäl som låg bakom flera idrottares framgångar, framför allt kanske Gunder Hägg. Det fanns för övrigt en mosse, som uppkallats efter honom, på platsen. Dock är det tveksamt om Gunder använde den, men myter sprids som sagt. Olander lyckades också få dit andra idrottare, boxare som Ingo och Floyd och artister som Lill Babs. En av hans senare adepter var Dan Waern 1500 meterslöparen. Olander var en driftig person, men kanske lite väl yvig och generös. Då var det bra att ha ett par kvinnor bakom ryggen, som hustrun Olga, som ordnade det praktiska och systern Karin som tog hand om administrationen. Framgången för Vålådalen var nog inte möjlig, utan dessa kvinnors stöd. Idag har Vålådalen inte denna mytiska klang längre, konkurrensen från andra orter är knivskarp, framför allt från det expansiva och närbelägna Åre. Vålådalen har förvisats till en andraplansroll och tvingats specialisera sig på fjällturister som bedriver längdskidor och vandringar. Konferenser och läger kan räta upp en besvärlig ekonomisk sits. Olandervillan finns kvar och enligt uppgift lär det spöka där, legendaren vill kanske göra sig påmind om att han inte är riktigt nöjd med sakernas tillstånd.
Kommentarer
Trackback
