Fascinerande om filosofen Rosseaus liv
Steve Sem Sandbergs roman Oceanen är en berättelse om filosofen Jean Jaques Rosseaus vistelse på ön Ile Saint Pierre i republiken Bern år 1765. Här får han en tillfällig flyktplats efter att ha jagats från Frankrike och utsatts för stenkastning i Motiers för sina skriverier och sitt leverne. 45 dygn kommer han att tillbringa på ön, innan han åter jagas iväg. För sina tankar i uppfostringsromanen Emile och Samhällsfördraget hade han gjort sig persona non grata med de styrande både i Frankrike och Schweiz. Nu sågs han som en uppviglare av ungdomen mot sina fostrare och välgörare. En hädare och gudsförnekare som måste stoppas. Hans leverne med hushållerskan Therese väcker också anstöt hos moralens väktare. Hon har fött honom tre barn, vilka lämnats till barnhem. Therese har följt honom i vått och torrt, men lönats ganska illa, ja tidvis förnedrats. Själv är han sjuklig, lider av urinrörsbesvär och måste använda katetrar för att få fram urin. Pottan finns alltid inom räckhåll. Det gör att han ibland har skov med svåra smärtor. På ön vill han bara ägna sig åt botaniken, undersöka öns växtliv och samla örterna i ett herbarium. Den enda egentliga vän han har är en pojke, som följer honom tätt i hälarna, som är frågvis och fräck och som inte tror på ryktena om att han är besatt av djävulen. Varför då, undrar Rosseau. För att du är alltför rädd, svarar pojken. På ön får han tid att tänka över sitt liv. Hur han fått fly från Paris och hur han nyligen utsattes för stenkastning och återigen fick bryta upp. Han har dock haft sina välgörare, ofta adliga kvinnor. I Paris i salongen hos Mme dÉpinay hade han varit huvudperson. Hon kallade honom sin brumbjörn. Men framför allt solade hon sig i glansen av alla de författare och filosofer som besökte hennes salong. Men hon var spotsk och arrogant och påminde alla om att de var utbytbara. Och då hon uppdagar att Rosseau haft ett kärleksförhållande med Sophie d´houdetot så är det slut med hans upphöjda position. Hela tiden på ön känner han att han vistas där på nåder. Och så en dag får han ett brev från senaten i Bern som upplyser honom om att han inte längre äger rätt att vistas på republikens mark. Återigen måste han bryta upp och denna gång går resan till Preussen.
Oceanen är en drabbande skildring om en frispråkig och modig man, som lade grunden till en ny syn på kunskap. Men som av sin trångsynta samtid förföljdes och jagades från land till land och hans böcker förbjöds och brändes. Dock var det han som fick sista ordet. Oceanen har något att säga oss idag, ty det fria ordet sitter trångt på många håll i världen.
Kommentarer
Trackback
