Tyranni
Timothy Snyders och Nora Krugs grafiska berättelse Tyranni är en bok som vill vaccinera oss mot de försåtliga vägar som är tyranniets uppkomst. Den utgår från en amerikansk kontext, som blev vital i och med Donald Trumps presidentperiod. Men den hämtar också många exempel från europeisk historia och dess undertitel är just tjugo lärdomar från tjugonde århundradet. Timothy Snyder är professor i historia vid Yale University och har bland annat skrivit den uppmärksammade boken Den blodiga jorden, om de östeuopeiska judarnas öde under sovjetisk och nazistisk ockupation. Nora Krug är illustratör och har bland annat skrivit och illustrerat Heimat, ett tyskt släktalbum om andra världskriget och hennes egen familjs historia. En av de lärdomar vi kan dra av historien är att inte lyda i förväg. Föregripande lydnad är nämligen en instinktiv anpassning till det som härskaren önskar. Andra lärdomar är att försvara institutioner och flerpartisystemet. Idag ser vi hur framför allt Sverigedemokraterna försöker påverka myndigheter och ersätta för dem misshagliga personer. Evig vaksamhet är frihetens pris är ett yttrande som tillskrivits Thomas Jeffersson, en av grundlagsfäderna i USA, men yttrandet kommer egentligen från slaverimotståndaren Wendell Phillips. För att försvara det demokratiska systemet krävs en aldrig vilande uppmärksamhet. Snyder uppmanar oss också att vara observanta på symboler. De kan föda morgondagens verklighet. I Sovjet under Stalin framställdes de rika bönderna som grisar, och grisar kunde ju slaktas. I Nazityskland beskrevs judarna som skadedjur. Snyder varnar också för paramilitärer. Främsta exemplet är förstås SS, som började som en livvakt till Hitler utanför lagen, som snart stod över lagen och upphävde den och blev ansvarig för förintelsen. Trump å sin sida använde sig av en säkerhetsstyrka på sina valmöten, vilka avlägsnade meningsmotståndare. Gå inte i flock utan skilj dig från mängden uppmanar Snyder och ger exemplet Rosa Parks. Excentriker och exceptionella människor som sågs som undantag under sin livstid har i efterhand framstått som hjältar. Var aktsam om språket och tro på sanningen är andra hållpunkter, liksom att undersöka fakta och ta reda på hur saker och ting ligger till. Tyranner brukar också använda sig av propagandans upprepningar. Genom att upprepa en lögn tillräckligt många gånger kan man få den till sin motsats. Det visste Goebbels. Trump använde öknamn om sina motståndare som upprepades av massan. Till exempel ropade man Lock her in om Hillary Clinton. Pressen sågs av Trump som folkets fiender, ett uttryck från Stalintidens utrensningar. Nazisterna kallades pressen för lügenpresse och för Trump var det fake news., det vill säga nyheter som inte passade honom. Tyranner utnyttjar också terrorhandlingar. Nazisterna använde sig av Riksdagshusbranden för att stifta undantagslagar och gripa motståndare. Putin gjorde detsamma efter terrorattackerna 2002 och 2004 för att avskaffa regionalt valda guvernörer och bemäktiga sig privata TV-kanaler. Snyder menar slutligen att det finns två historiefientliga sätt att se på historien. Ett är ofrånkomlighetens politik, ett tillstånd som uppkom efter Berlinmurens fall, då den liberala demokratin segrat och makthavarna slog sig till ro i ett komaliknande tillstånd. De trodde att historien inte längre hade något att lära oss. Alternativ saknades till nyliberlismen och marknaden och den grundläggande ordningen. Farorna varseblevs inte, eftersom vi var historielösa. Beständighetspolitiken är dess andra sida. Den består av en längtan tillbaka till ett imaginärt storslaget förflutet som för den nationalistiska populismen. Brexitörerna i Storbrittanien längtade efter en storslagen brittisk nation och Sverigedemokraterna ser nostalgiskt tillbaka på något slags folkhem fritt från invandrare, utan att se att historien förändras.
Kommentarer
Trackback
