Monstret
Ismail Kadarés roman Monstret från 1991 är en sorts pendang på Homeros Iliaden. Den handlar om utbytesstudenten Gent Ruvina som på grund av brytningen mellan Sovjet och Albanien tvingas återvända till Tirana. På en danskväll träffar han Lena, som alla kallar Helena. Han dansar med henne och får kyssa henne, men så faller hon i gråt och lämnar honom i förvirring. Dock får han så veta att anledningen till hennes uppträdande är att hon ska eller snarare tvingats till att förlova sig med en museiman. Ett resonemangsparti anordnat av föräldrarna. Gent erbjuder sig att enlevera henne och de beställer en taxi och försvinner från festen och tar in på ett landsortshotell. Snart blir de utsatta för hotelser både från exfästmannen och från föräldrarna. Exfästmannen hotar att döda henne. Det här är berättelsens yttre och påklistrade handling, i själva verket är det det trojanska kriget och trähästen som står i centrum. Gent skriver nämligen på en avhandling om det trojanska kriget. Och han funderar över om den trojanska hästen inte bara är ett påfund, om det verkligen kunde stämma att grekerna tog sig in i staden med hjälp av den. Var hästen inte bara en symbol för en krigslist och ett svek som var vida större. Han lutar närmast åt att grekerna måste ha använt fredsförhandlingarna som ett medel och att det inne i den befästa staden fanns en progrekisk fraktion, som undergrävde motståndet och att det fanns en krigströtthet över det långvariga kriget. I så måtto är Troja och det trojanska kriget något som utspelats flera gånger under årtusendena. Att en makt genom att förespegla fred med kollaboratörers hjälp kunnat erövra ett land eller en stad. För att förhindra det låter Kadaré Laokoon uppträda som ett varningens finger, han varnar trojanerna för vad trähästen kan innebära och att grekerna planerar en invasion. Men han blir inte trodd eller man vill inte tro honom, istället blir han utpekad som förrädare och man hotar honom med att angripa hans barn och till och med döda dem. På så vis ingår också han i ett mönster som också upprepats genom årtusendena. I berättelsen får vi också möta ett gäng upprorsmän som gömmer sig i en skåpbil som liknar en häst. De väntar på en signal då de kan gå till attack mot staden. Bland dem finns exfästmannen som väntar på att ta sin hämnd på Helena. Han dödar också ett par, där kvinnan liknar Helena. Men den verkliga Helena väljer i motsats till sagans Helena att inte gå tillbaka till exfästmannen. Ja, som ni hör så är det en ganska rörig historia, som är svår att få grepp om. Om man ska läsa Kadaré så skulle jag inte rekommendera den här boken.
Kommentarer
Trackback
