Mellan hägg och syren
Fågellivet har tystnat och istället är det häckning och matning som gäller nu i fågelvärlden.Fåglarna far fram som jäktade föräldrar för att skaffa föda åt hungriga ungar. Man är också oerhört försiktiga för att inte bli upptäckta. Häromdagen fick jag syn på en blåmes som var på väg in i holken, men som då han fick se mig gjorde en gir och låtsades göra något annat. Granen, som jag hade planer på att såga ner, för jag vill helst inte ha någon gran på tomten, har fått små gyllene årsskott, guldpenslar som Harry Martinsson kallar dom i sin naturbok Svärmare och harkrank. Eken, som vår forne husägare hämtade från Småland och som vuxit sig stor och mäktig, några ollon får den dock inte, har äntligen skrudat sig i ljusgrön dräkt. I holken i eken har vi förr om åren haft ett flugsnappar, men i år har de inte dykt upp, vilket känns sorgligt. Det har varit så ljuvligt att kunna gå ut på kvällen och lyssna till hannens sorgmodiga sång till honan, sittande i lövverket. Bonden hade kosläpp för ett par veckor sedan, men efter det har inga kor varit ute, inte ens ungkorna. Kanske beror det på det kyliga väder vi haft, med isiga nordvästvindar den senaste tiden. Annars är de två bröderna som driver gården i full gång med vårbruket. En traktor har kört i skytteltrafik med gödsel dagarna i ända och idag var en annan i full gång med att harva. Dammet stod i ett stort moln efter traktorn för det är otroligt torrt i markerna, det har inte kommit en droppe regn på flera veckor, så vi tvingas nästan varje dag ut med vattenkannorna i köksträdgården. Löken artar sig fint, men i övrigt går det trögt. Vi får hoppas på ett väderomslag snart.
Kommentarer
Trackback
