Till bildningens försvar

Bildning och folkbildning var en gång ytterst relevanta begrepp och verklighet i Sverige. De utövades på folkhögskolor, i studieförbund och annorstädes och var viktiga för att föra Sverige bort från fattigdom och orättvisor. Bildningshärdarna gav människor möjlighet att växa och skapa sig bra liv och landet kunde byggas till ett välfärdssamhälle. Kunskapen var gemensam och skapade sammanhållning och trygghet. Idag ser det helt annorlunda ut i vårt land. Polariseringen är större än någonsin och i sociala medier härskar ett rått och grovt språkbruk med föga respekt och tolerans mot varandra. Om man ska tala om en etisk miljö, så är den idag osund. I en fungerande etisk miljö, så finns en gemesam upplevelse av vad som är godtagbart handlande och godtagbara åsikter, men ytterst är den etiska miljön betingad av de ideér och kunskaper som människor har i samhället. Kunskap och bildning kan hjälpa oss att komma ur våra åsiktsburar. Om detta handlar Sverker Sörlins bok Till bildningens försvar med underrubriken den svåra konsten att veta tillsammans. Kunskapen och bildningen kan få både den enskilde och ett samhälle att växa. Med Tara Westover som exempel ger han ett drastiskt exempel på hur en enskild människa kan lämna ett tankens fängelse och slå sig fri. Tara växte upp i ett ortodoxt mormonhem i Idaho, där hon misshandlades av sina bröder och proppades full med konspiratoriska teorier. Fadern var allsmäktig och patriarkal och Bibeln var enda rättesnöre. Tara levde isolerad och visste inte om något annat än det som predikades i hemmet. Vid sjutton års ålder fick hon dock en chans att gå på college, fast även det mormonstyrt. Men här fick hon en lärare som såg henne och hennes begåvning och hur hon tog in all kunkap som en förtorkad växt. Han hade ett utbytesprogram med Cambridge och Tara fick möjlighet att läsa där. Hon förstår att det är idéer som styr människor och att hon levt instängd i ett fängelse. Kunskapen öppnar världen för henne och efter mycket rådbråkning finner hon sig själv och sin plats i världen. Det som gäller för den enskilda individen kan också gälla för samhället. Även här kan kunskaper och bildning höja samhällets nivå, vilket alltså Sveriges utveckling är ett utmärkt exempel på. Men det var en hård kamp mot konservatism och förlegade sanningar, demokratin var inget som erövrades utan kamp. Idag hotas den samhällsbyggnaden av auktoritära och populistiska rörelser som förnekar fakta, misstror medierna och driver konspirationsteorier. Motgiftet mot dessa rörelser måste vara kunskap och bildning. Vi måste skapa en bildningsrörelse på nytt, menar Sverker Sörlin. En rörelse som liknar den vid 1900-talets början, men som måste använda nya metoder anpassade till vår tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0