Spillran av ett moln
Mitt nyligen timade besök i fjällvärlden fick mig att ta fram Rolf Edbergs fantastiska bok Spillran av ett moln, om en vandring i den norska fjällvärlden med en avslutande seglats från Oslofjorden och utmed den svenska västkusten. Det är tredje gången jag läser boken. Första gången var 1967 och då fick den stor betydelse för mig, eftersom jag kunde använda boken som underlag för min studentuppsats, som renderade ett stort A. Till och med rubriken för min uppsats hade jag stulit från Edberg: Hungerns rike är det största av alla riken. Rolf Edberg hade en briljant förmåga att sammansmälta vetenskapens rön med filosofisk visdom och ge det en lyriskt språklig dräkt. Samtidigt uppträder han som en varningsklocka inför världen och människans framtid. De fyra elementen som Hippokrates talade om för flera tusen år sedan: jorden, luften, vattnet och elden, har vi fingrat på, vilket lett till att vi misskött jorden och på många håll låtit föröda så att öknarna vuxit, luften har vi förorenat, liksom vattnet, som blivit en bristvara och solen har vi fångat in och gjort till ett hot mot oss själva i kärntekniken. Var än människan satt sin fot på jorden så har hon förött den. Edbergs bok är skriven före klimathotet och pandemin, det hade förstås varit intressant om han hade levt idag och vi fått höra vad han ansett om detta. Ändå finns ett parti i boken, där Edberg tar upp de konsekvenser i framtiden för vad koldioxiden i lufthavet kan innebära, det finns en gryende medvetenhet om dessa faror. Edbergs bok är domedagsmässig, men som den ansvarstagande person han är så söker han också finna en lösning på de problem som människan åsamkat, inte minst med tanke på den unga färdkamrat som han har med sig och på kommande generationer. Hans lösning är en samfällighet som omfattar hela mänskligheten, man kommer väl närmast att tänka på FN. Edberg menar att nationalismen är överspelad och att vi måste tänka globalt. Han talar också om att våra värderingar måste omstöpas. Vi måste se oss själva i förhistoriens och naturens ljus, att vi är en del av biologin. Utvecklingen har väl tyvärr gått i motsatt riktning mot det som Edberg förespråkar. Den globalisering vi sett har varit styrd av marknadskrafterna och framför allt lett till ökad handel och en växande ojämlikhet på vårt klot. Nationalismen har återkommit och lett till ökad splittring både mellan och inom stater. Och någon världsregering som tar ansvar för hela planeten ser vi inga spår av. På många sätt är situationen idag därför dystrare än den var då Rolf Edberg skrev Spillran av ett moln.
Kommentarer
Trackback
