Tillsammans
Sången Lasse, Lasse liten världen är så stor.. hindrade inte Lasse Berg från att ta sig ut i världen och besöka och bo i länder som Rwanda, Indien, Nya Guinea med flera. Och från Kalahari har oss gett oss unika inblickar i människans förhistoria. Allt detta från en startpunkt i ett inskränkt och trångsynt Båstad, där han satt framför radioapparaten och lyssnade till forskningsresanden Sten Bergman och längtade ut. Upptäcktsresande skulle han bli. Nu återkommer han på sin ålders höst i boken Tillsammans, där den alltid like optimistiske Lasse Berg, fått en anstrykning av pessimism eller svartsyn, sedan han efter den tragiskt bortgångna dottern Linda, slukade nyheterna på Fox News, där storljugaren och autokraten Donald Trump gick mot valseger 2016 och han kände rysningar av fruktan. Trump påminde om de stormän han skådat på Nya Guinea, karismatiska, skrävlande och egotrippade och som kunde skapa en grupp lojala medhjälpare som stödde dem i vått och torrt. Det skakade honom i grunden. Han hade under många års resande kunnat iaktta att mycket hade blivit bättre. Fattigdomen hade minskat, livslängden ökat, liksom läskunnigheten och demokratin tycktes gå mot seger. Men nu kom bakslaget med alla dessa autokrater som kunde bli diktatorer. Mycket hade gått framåt och många materiella framsteg gjorts, men det hade också kostat i miljöförstöring och ökad ojämlikhet. Han hade själv för första gången också sett hur klimatet kunde påverkas, då han bevittnade hur ett japanskt skogsbolag i Nya Guinea avverkade regnskog för att skaffa råmaterial till toa-papper. Sedan dess hade klimatförändringarna blivit allt värre och nu varnade forskarna om att tipping-points kunde inträffa. Men Lasse Berg är trots alla dåliga tecken fortfarande i grunden optimistisk, bokens titel är ju Tillsammans och det är just tillsammans han tror att vi människor ska kunna lösa framtidsproblemen. Vi har ju löst stora frågor förr, som avskaffandet av slavhandeln, våra gemensamma ansträngningar under pandemin och för att människan från allra första början samarbetade för att överleva och att människan är anpassningsbar. Men samtidigt lämnar han den här gången en brasklapp, studier har visat att människan blivit mindre empatisk och att polariseringen ökat och att vi fått ett vi och dom samt att autokratier och starka ledare fått ökat inflytande. Framtiden är inte given får väl bli slutordet i denna viktiga bok som man hoppas får en stor läsekrets.
Kommentarer
Trackback
